Per Odensten till Stadsbiblioteket i Jönköping

Varmt välkommen till en kväll med författaren Per Odensten, flerfaldigt prisbelönad och uppskattad, när han läser ur och talar om sina böcker.

Jönköpings Stadsbibliotek, Smålandsrummet, den 4 oktober kl 18.00.

Ett samarrangemang mellan Ordfront Vätterbygden, Smålands författarsällskap, ABF och Stadsbiblioteket.

Läs mer om författaren här:

Per Odensten är född och uppvuxen i Karlskrona, men sedan länge bosatt i Nässjö. Under sitt yrkesverksamma liv har han varit uppskattad lärare vid Rosenlunds folkhögskola i Jönköping och Ädelfors folkhögskola, Holsbybrunn.

Om författarskapet:

Per Odensten är en av våra mest säregna författare. Hans debutroman Gheel är redan en modern klassiker.

Han debuterade 1981 med Gheel, den första av två i en diptyk. Gheel blev en litterär sensation hos både läsare och kritiker och nominerades 1982 till Nordiska rådets litteraturpris. Den belgiska staden Gheel har sedan medeltiden varit känd som “de galnas stad”, där sinnesjuka människor levde fritt bland de friska. Från Gheel kommer till Karlskrona en liten grupp människor anförda av ängeln Hjelm. Romanen är en storslagen berättelse om en grupp utstötta, om barmhärtighet och våld. Den har översatts till flera språk.

En lampa som gör mörker, den andra och fristående delen, kom ut först 1999. Bägge dessa romaner var planerade sedan slutet av 60-talet. En lampa som gör mörker och är en stort anlagd skildring av vår tids mest centrala erfarenheter; ondskan, våldet och frihetens möjligheter. Handlingen utspelar sig en bit in i nästa århundrade, i ett läger där ohyggliga saker ägt rum. Efter att i årtionden ha stått övergivet rustas lägret upp. En stor grupp fångar anländer. Plötsligt insjuknar några i en okänd sjukdom. Misstanken att det rör sig om någon form av experiment sprids och några lägerfångar gör ett slags uppror, men våldet som ska befria riktar sig också inåt. I En lampa som gör mörker har Per Odensten skildrat vår tid med lägervåldet som huvudsymbol. Liksom Gheel är denna roman en idéroman, utan att för ett ögonblick släppa på den litterära eller språkliga gestaltningens krav. Författaren fick Svenska Dagbladets litteraturpris för denna bok.

Vänterskans flykt är en fiktiv berättelse om den amerikanska poeten Emily Dickinson. Den är en berättelse om kvinnor och män i en värld för män, men också om förtryck, kärlek och frihetssökande. Odensten har på ett glasklart språk gestaltat starka passioner i en viktoriansk tid.

Horntrollet rör sig i 1930-talets Sverige där ett rasbiologiskt tänkande präglar och påverkar enskilda och oskyldiga. Miljön är en byskola där Eilert, som stannat i växten mentalt, får skydd. Situationen kompliceras när en av lärarinnorna blir gravid. Det är en roman om makt och illgärningar och om hur mänsklig godhet ändå kan stå upp som en kraft mot all denna inskränkthet.

Nio sätt att beskriva regnet är en text- och berättelsesamling med tidigare publicerade texter och dramatik, samt några nyskrivna noveller. Samtliga texter är representativa för Odenstens författarskap både vad gäller tematik, språk, röster och livshållning. Det är en spännande blandning av dokumentärrealism, fantasterier och magisk realism med tydliga ingångar till Per Odenstens tidigare böcker. Texterna för på det sättet en dialog med hela författarskapet och läsaren bjuds också på litterära upplevelser och läsningar som influerat de romaner som skrivits med långa mellanrum.

Per Odensten har fått Tidningen Vi:s litteraturpris 1981, Svenska Dagbladets litteraturpris, Smålands akademis Östrabopriset 2000 och Svenska Akademiens Doblougpris 2000. Odenstens senaste roman, Horntrollet, utkom 2007, under detta år är han aktuell med en samling kortprosa, Nio sätt att beskriva regnet.

Kuriosa:

Nässjöbon skriver alltid till musik, fast då gäller klassiskt – inspelat på kassettband från radions P2. Arbetspassen blir 45 minuter, sedan måste han vända på bandet och får därmed en kort paus för att ta ny sats.

–        Musiken skapar mitt arbetsrum, den ger mig klarhet och koncentration. Bach och Mozart finns ständigt med, de ger mig en sorts vänskaplig värme som får mig att tänka bättre, skriva bättre. För mig är musiken lika viktig som pennan.

Han vill inte att arbetsmusiken ska vara för påträngande och ratar stycken som Ravels Bolero och Stravinskijs Våroffer på grund av deras explosivitet och uttrycksstyrka.

–        Men annars är inte mitt lyssnande kopplat till enskilda musikstycken, utan den speciella anden som konstmusiken kan skapa. När jag går in i det rummet, då kan jag inte bli störd.

Källa: SvD, 30 januari 2010.

Bibliografi:

Gheel, roman, 1981
Vacláv Havel och tystnaden, dikter, 1983
En lampa som gör mörker, roman, 1999
Vänterskans flykt, roman, 2004
Horntrollet, roman, 2007
Nio sätt att beskriva regnet, essäer, drama, kortprosa, 2011

Källa på nätet:

http://www.norstedts.se/Forfattare/Alfabetiskt/O/Per-Odensten/

 

Share
Det här inlägget postades i författarafton, Sällskapets aktiviteter och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.